2023_SLT-1_low - Flipbook - Page 3
F Ö R E TA G A R N A H A R O R D E T
Ljuset i tunneln var tåget
Själva grundidén med entreprenörskap
är att kunna förverkliga en dröm. Gärna
genom att ta en attraktiv idé till marknaden som sedan gör nytta i samhället.
För mig har det alltid varit en stark drivkraft att jobba med att stärka människors möjligheter att nå den drömmen.
Fler företagsamma människor behöver få
ännu bättre förutsättningar att kunna lösa
dagens och framtidens problem.
För problem har vi tyvärr inte ont om.
När vi för ett år sedan kom ut ur coronapandemin var det nog få som anade att
vi med kraft skulle kastas in i ett helt nytt
kaosartat världsläge i form av ett fasansfullt krig i Europa med efterföljande
stigande energipriser, elbristdiskussion,
eskalerande inflation och ökande räntor.
Det blåser med andra ord kalla vindar i
ekonomin och för företagen. Finansminister Elisabeth Svantesson gick ännu
längre och sa i veckan att Sverige befinner
sig i en ekonomisk vinter. Långvarig kyla,
is och snö alltså. Det sätter redan sina
spår på förutsättningarna för företagande.
Statistik från UC visar att antalet nystartade företag minskat med 13 procent
under 2022 jämfört med 2021.
Vad gör då regeringen för att motverka
denna utveckling? Tyvärr har väldigt
mycket tid lagts på att reagera på
omvärldsläget och betydligt mindre på
att proaktivt skapa ett bättre företagsklimat som är rustat att möta kylan. Inte
minst har icke-beskeden om elprisstöd
till företag medfört enorm frustation.
Den yttersta konsekvensen blir att företag
tvingas lägga ner sin verksamhet. Vintern
kommer skulle det sagts i en känd tv-serie
om maktkamp och drakar. Svaret är
tyvärr att nej, den kommer inte, den är
redan här.
Om vi försöker se bortom det reaktiva
arbetet finns i Tidöavtalet med skrivningar om att ”Stärka produktivitet och
företagande. För att Sverige fortsatt ska
kunna vara ett rikt välfärdsland behövs en
god tillväxt som bygger på hög produktivitet. Företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och kompetensförsörjningen ska stärkas.” Det är lätt att
hålla med om detta, men kopplingen
mellan ord och handling har hittills varit
alltför svag.
Energikrisen, omvandlingen till klimatoch näringslivsdepartementet liksom
förberedelserna inför ordförandeskapet
i EU har tagit uppmärksamhet från den
faktiska politiken. Därför blir upplevelsen att mycket litet har hänt. Samtidigt noterar jag vid en närmare anblick
att Tidöavtalet nämner lägre administrativa kostnader för företagen och att
en satsning på såväl verksamt.se som
regelrådets arbete för effektivare regelverk redan förstärkts.Tilläggsdirektiv till
3:12-utredningen bådar också gott för
att fler entreprenörer lättare ska kunna
starta och driva företag. Det är viktigt
att komma ihåg attdet är de ägarledda
fåmansföretagen som står för en stor del
av jobbskapandet i Sverige.
Företagarna kommer även fortsättningsvis
att prioritera de frågor som företagen
sätter högst på agendan – det handlar
om sänkta skatter, minskad regelbörda
och kompetensförsörjningen (-bristen)
hos de små och medelstora företagen. Vi
har självklart förståelse för att de reformförslag som tas fram behöver vägas mot
konjunkturläge och utrymme i de offentliga finanserna. Att då satsa på sänkta
arbetsgivaravgifter, särskilt för unga och
långtidsarbetslösa är klok och långsiktigt
hållbar politik.
Ljuset i tunneln vi såg efter pandemin
visade sig vara tåget. Utmaningarna är
inte över, nu måste kraften riktas mot att
ta småföretagen genom lågkonjunkturen.
Bara då kan vi vända utvecklingen snabbt
och bli den drömfabrik för entreprenörer
som Sverige har potential att vara.
PERNILLA NORLIN
Samhällspolitisk chef Företagarna
Pernilla Norlin. Foto: Oskar Omne.
Regelförenkling är ingen dans på rosor
Erik Östman. Foto: Oskar Omne.
Danstillståndet har fallit! Inte en dag för
tidigt kan man tycka, och ändå har jag
ibland undrat om det någonsin kommer
att hända. Det ironiska i att vi först i
sommar när danstillståndet avskaffats kan
gå ut på lokal och spontant ta en segerdans borde inte undgå någon. I decennier
har det varit en av landets mest omoderna
och byråkratiska lagstiftningar och har
fått symbolisera det sisyfosarbete det är
att avveckla regler i Sverige.
ny regering inte behöver börja om från
början. Vi har genom åren samlat många
exempel på förenklingar som skulle göra
nytta: en modern bokföringslag, avveckling av kravet på personalliggare och
lättnader i regelverket för kassaregister är
bara några frågor där vi behöver pusha på
regeringen i att hålla reformtakten uppe.
Samtidigt ska vi komma ihåg att svensk
byråkrati är notoriskt trögrörlig och svår
att förändra.
helt enkelt vara positiva till de förändringar som genomförs men också vara en
kritisk blåslampa när det går långsamt.
Fyra år går fort och tidsfönstret när det
går att genomdriva förändringar är litet.
De reformer som inte sjösätts inom de
kommande tolv till arton månaderna
löper stor risk att gå i stå när nästa val
raskt börjar närma sig och det politiska
priset för förändring börjar upplevas som
för högt.
Samtidigt är det långt ifrån över. Ryktet
om det statliga regelkrånglets bortgång är
betydligt överdrivet. När det krävs nästan
tjugo år av politisk enighet kring att en
regel borde tas bort innan den faktiskt
blir borttagen, kan jag känna en viss oro
för hur lång tid det kommer ta att ta bort
mer komplicerad och mer skadlig lagstiftning. För även om regeringen nu visar
framfötterna och tar bort danstillståndet
är det bara några första stapplande steg
mot vad som behöver göras för att på
allvar förbättra företagsklimatet i Sverige
för små och medelstora företag. Kommer
regeringen fortsätta att bjuda upp till
dans kring fler regelförenklingar eller
kommer man slå av på takten? Det är den
stora frågan det kommande året.
När väl ett system införts byggs det
upp en organisation inom ansvariga
myndigheter som sen ofta försvarar den
uppbyggda ordningen. Det finns dessutom en tendens att man över tid, snarare
än att effektivisera myndighetsarbetet,
lägger till fler och fler stödfunktioner eller
kontrollmoment och så växer byråkratin.
Tyvärr är detta fenomen inget nytt. Jag
brukar aldrig försitta en chans att citera
Oscar Wilde som redan på 1800-talet
fällde de bevingade orden:
”Byråkratin expanderar för att möta
behoven hos den expanderande byråkratin.”
Med det sagt ska vi ändå känna en
försiktig optimism. Det var länge sen vi
hade en regering i Sverige som så tydligt
signalerat att man vill minska regelbördan
för landets företag. I Tidöavtalet är första
punkten under avsnittet om tillväxt: att
minska den administrativa kostnaden
för företagen. Det är ingen liten sak om
regeringen menar allvar med det som står.
Med andra ord: järnet är varmt och nu
gäller det att smida det! Tillsammans kan
vi vara den kraft mot byråkrati och regelkrångel som svenskt företagsklimat så väl
behöver!
Det mesta som ser lätt ut bygger på väldigt
mycket förarbete. Därför är Företagarnas
roll att få regeringen att göra rätt saker så
viktig. Inte minst kan vi se till att varje
ERIK ÖSTMAN
En av Företagarnas viktigaste uppgifter
blir därför att bemöta och bekämpa
förändringsmotståndet. Vi ska vara en
organisation som regeringen både kan få
stöd och inspiration av men som också
förmår vara tydlig när politiken inte
levererar tillräckliga resultat. Vi behöver
Företagarnas expert på regelförenkling
3
