2023_SLT-3_low - Flipbook - Page 3
F Ö R E TA G A R N A H A R O R D E T
Välfärden bärs på företagens axlar
Det är ibland lätt att ta även viktiga saker
för givna, och därför är det viktig att sätta
strålkastarljuset på det som behöver ses.
Företagarna gör därför återkommande
omfattande beräkningar för att belysa
viktiga fakta om vilka som skapar jobb
och finansierar välfärden i Sveriges samtliga 290 kommuner. Färska siffror visar
att småföretagen och deras anställda står
för den största delen av de kommunala
skatteintäkterna i hela 198 av landets
290 kommuner. Det är två av tre
kommuner. Småföretagen har tagit över
rollen som viktigaste försörjare i ytterligare nio kommuner jämfört med senaste
mätningen.
En småföretagarandel på 28 procent av
skatteintäkterna kanske inte imponerar
på alla. Men faktum är att småföretagens
betydelse är långt mycket större än siffrorna visar. För att på djupet tydliggöra
och förstå småföretagens betydelse kan vi
i stället göra ett tankeexperiment där vi
helt sonika plockar bort småföretagen ur
skattetårtan. Inga småföretag, inga skatteintäkter från de minsta företagen. Jag
vill med detta hypotetiska exempel visa
att utan småföretagen så finns det inte
och kriser skapar nya affärsmöjligheter i
företag. Nya jobb växter fram, gamla jobb
försvinner.
längre ett fungerande system för skatt och
välfärdstjänster.
Vi tar alltså bort småföretagen. Kvar
från det privata näringslivet finns förstås
fortsatt stora och medelstora företag som
naturligtvis är jätteviktiga, men utan de
minsta företagen som så ofta är underleverantörer i förädlingskedjan så blir det
svårt även för dem över tid. Dessutom
utgör de stora och medelstora företagen
tillsammans enbart 22 procent av de
kommunala skatteintäkterna.
Utan småföretagen och med ett decimerat
näringsliv i stort får kommunerna det allt
svårare. Utan näringslivet försvinner den
viktigaste skattebasen till kommunerna.
Den resurstyngda offentliga sektor och
deras anställda står visserligen för en
betydande andel av de kommunala skatteintäkterna. Men offentlig sektor kan
inte finansiera sig själv, och utan skattekronor skapade i privat sektor blir det
ingen välfärd.
Resterande delen av befolkningen såsom
pensionärer, arbetslösa, sjuka, och studerande står utanför arbetsmarknaden och
Majoriteten av de nya jobben skapas
i mindre företag, och alla företag har
någon gång varit både små och nystartade. En idé leder till en entreprenöriell tanke som slutar i ett nytt företag.
Så kan en utvecklingsresa se ut och den
dynamiken i samhället är viktig. Ju bättre
förutsättningar för att flytta innovativa
och kreativa idéer till värdeskapande
företag, desto konkurrenskraftigare blir
Sverige – oavsett var i landet den briljanta
idén växer fram.
Martin Daniels. Foto: Oskar Omne.
är sammantaget en nettoanvändare av
välfärdens tjänster. Detta är också en
växande grupp vilket ställer än högre krav
på effektiviseringar och jobbskapande
framöver för att det offentliga ska kunna
leverera den välfärd som befolkningen
förväntar sig.
Det Sverige vi såg för 30 år sedan är inte
det land vi ser i dag. Framför allt har den
tekniska utvecklingen inneburit stora
förändringar för samhälle och företag.
Sådana strukturella förändringar kan
ibland kännas långsamma, men samtidigt gå väldigt fort. Samhällsförändringar
En briljant idé och ett företag kan för
en kommun vara startskottet på en
ny jobbresa som säkerställer kommunernas långsiktiga samhällsuppdrag.
Men oavsett styrkan i utvecklingsresan
kommer småföretagens uppgift alltid
vara viktigare än siffrorna visar.
MARTIN DANIELS
Statistiker/analytiker, Företagarna
Är regeringens klimatpolitik en
bromskloss eller en ny väg framåt?
”Det är både allvarligt och anmärkningsvärt att den svenska regeringens ändrade
politik riskerar att leda till ökade utsläpp
när vi behöver accelerera omställningen.”
Så kommenterade Cecilia Hermansson,
Klimatpolitiska rådets ordförande, regeringens klimatpolitik när rådets utvärdering publicerades i förra veckan. Det är
svidande kritik – men sanningsenlig.
Sveriges utsläpp kommer att öka inom
transportsektorn. Frågan är, vad är alternativet?
Klimatpolitiska rådet brukar återkommande föra fram ståndpunkten att regeringens klimatambitioner borde öka.
”Befintlig politik räcker inte”, inleddes
exempelvis rådets rapport 2020 med. I
år handlade kritiken främst om de ökade
utsläpp från transportsektorn som är
att vänta på grund av de sänkta krav på
inblandning av biobränslen i bensin och
diesel (reduktionsplikten), som aviserats
av regeringen. Samtidigt finns det en rad
komplikationer med reduktionsplikten
och utvecklingen i stort.
Jag instämmer med Klimatpolitiska
rådet om att det finns misslyckanden i
klimatpolitiken. Men det handlar inte
om att Sverige på sikt kommer att minska
inblandning av förnybara drivmedel i
syfte att sänka priset vid pump. Sveriges
klimatpolitik är misslyckad för att vi har
fokuserat ensidigt på en åtgärd inom en
sektor – inblandning av biobränslen –
för att minska utsläppen. Att lägga alla
ägg i samma korg har höjt prislappen på
klimatomställningen, och skyhöga drivmedelspriser har drabbat hushåll och
företagare såväl som Sveriges konkurrenskraft. Det är ingen effektiv klimatpolitik
och väljarna underkände strategin i fjolårets val.
Europa kommer dessutom mer eller
mindre dammsugas på biodrivmedel när
EU nu skärper klimatpolitiken. Vi kan
räkna med att det begränsade utbudet
kommer att leda till stenhård konkurrens om råvarorna och driva upp priserna
ytterligare. I ett transportberoende land
som Sverige får det enorma effekter för
landets företagare.
Klimatpolitiska rådet lyfter själva fram
att de tidigare har varnat för riskerna med
ett ”allt för ensidigt fokus på ett specifikt
styrmedel eller en åtgärd, som i det här
fallet ökad inblandning av biodrivmedel,
framför allt vad gäller tillgången på hållbara biodrivmedel till rimliga priser”.
Det är en risk som även Konjunkturinstitutet har lyft fram och som vi i Företagarna uppmärksammade i vår rapport om
reduktionsplikten i höstas.
Parallellt med denna enorma satsning på
förnybara drivmedel har investeringar
i den mest grundläggande faktorn för
klimatomställningen, elproduktion, varit
försumbar. Flera av de svenska kärnkraftverken som stått för majoriteten av
Sveriges elförsörjning har stängts ned,
och elnätet lider av kapacitetsbrist. Detta
trots vetskapen om att behovet av el
kommer att fördubblas redan till år 2035
och att billig och säker el – allra helst ren
– är helt avgörande för att industrier och
transportsektorn ska lyckas att gå från
fossildrift till utsläppsfri drift.
Därtill har regeringar, av olika färg, varit
handlingsförlamade när det kommit
till att uppdatera relevant lagstiftning
för att få till stånd utbyggnad av såväl
elproduktion som nya elnät. Det kan i
dag ta upp till tio år att få tillstånd att
slå upp exempelvis ett vindkraftverk.
Densamma gäller brytning av sällsynta
jordartsmetaller, viktiga komponenter till
klimatomställningen som kan användas i
produktion av både vindkraft och elbilar.
Jag ställer mig därför frågande till om det
verkligen är reduktionsplikten som gör
att vi riskerar att missa våra inhemska
klimatmål – eller om det snarare är år av
passivitet?
utsläppen från såväl industrin som transportsektorn. Europa kommer sannolikt
att klara Parisavtalets mål.
JENNIE ALBINSSON
Företagarnas näringspolitiska expert
med inriktning miljö och klimat
Men trots alla problem finns det faktiskt
hopp om framtiden. Vi ska komma ihåg
att Sverige är ett ingenjörsland. Om
regeringen ser till att skapa goda konkurrensvillkor för hela näringslivet finns det
stor potential för grön teknikutveckling,
som inte bara kan nyttjas inom våra egna
gränser utan också exporteras för att
bidra till globala utsläppsminskningar.
Lyckas dessutom regeringen med de tilltänkta planerna att öka utbyggnaden av
elproduktionen och förkorta tillståndsprocesserna, finns det stora möjligheter
att kraftigt minska utsläppen och samtidigt stärka tillväxten. Men då gäller det
att utredningarna som tas fram för att
genomföra dessa förslag inte drar ut på
tiden eller sedan lämnas att samla damm,
utan att regeringen så fort som möjligt
agerar. Slutligen önskar jag också att
EU ingjuter hopp om framtiden genom
den samordnade klimatpolitik som
nu presenterats, framför allt utsläppshandelssystemet som ger kontroll över
Jennie Albinsson. Foto: Oskar Omne.
3
