2023_SLT-4_low - Flipbook - Page 3
F Ö R E TA G A R N A H A R O R D E T
Låt inte offentlighetens dörrvakter
stoppa småföretagen
Offentliga organisationer spenderar
årligen 800 miljarder kronor i Sverige.
Det är en stor kaka som många företag
vill ta del av, både stora och små. Ett
krångligt regelverk och överdrivna krav
gör dock att små och medelstora företag
ofta inte har någon chans att konkurrera
mot jättarna, även i mindre upphandlingar.
Under de senaste åren har den offentliga
upphandlingen blivit ett alltmer politiskt styrmedel för att lösa många av de
samhällsproblem som Sverige ställs inför.
Det är förstås viktigt att våra skattemedel
spenderas på ett klokt sätt och att det
är de mest lämpade leverantörerna som
vinner de offentliga kontrakten. Men hur
långt kan vi dra det hela kring den ökning
av krav som ställs i offentlig upphandling kontra möjligheten för företag att
kunna delta? Små och medelstora företag
har ofta inte en chans att konkurrera
med jättarna då de krav som ställs är för
komplexa och att kraven innefattar så
mycket mer än just det enskilda köpet.
Som leverantör ska du inte bara ha
förmåga att leverera det som efterfrågas,
utan du ska även uppfylla samhällsnyttiga
krav i form av bland annat arbetsrättsliga villkor, hållbarhet och andra sociala
villkor. Bara att säkerställa att man följer
kraven kan kräva flera heltidstjänster på
ett företag, vilket många småföretagare
givetvis inte har råd eller möjlighet med.
Vi ska förstås värna om dessa viktiga
aspekter men vi måste komma ihåg att
det spelar ingen roll hur ambitiösa krav
som ställs om det ändå inte finns några
leverantörer som kan uppfylla kraven.
Då ställs i stället upphandlande organisationer på bar backe och får börja om
från början igen. I värsta fall kan inte
samhällsviktiga funktioner fortsätta
erbjudas.
Glädjande nog kan vi utläsa av den
senaste upphandlingsstatistiken att
genomsnittligt antal anbud har ökat från
4,6 till 5,4, men det innebär inte att vi
kan luta oss tillbaka. Det offentliga har
ett stort ansvar i att förmedla sina offentliga kontrakt så att så stor del av företagen, som är lämpliga och har möjlighet
att leverera, kan få göra just det. Inte
minst i dessa tider där vi befinner oss i en
stundande lågkonjunktur.
Bästa sättet att driva på en positiv
samhällsutveckling genom offentlig
upphandling är att i dialog med marknaden mejsla fram de krav som ska
ställas, med beaktande av just båda
parters förutsättningar. På det sättet kan
vi tillsammans driva utvecklingen av den
offentliga affären framåt, utan att minska
andelen företag som får möjlighet att
vinna offentligt kontrakt.
Magnus Johansson. Foto Oscar Omne.
För att stärka den offentliga upphandlingens konkurrenskraft bör därmed viss
försiktighet vidtas för att politiskt styra
vilka krav som ska ställas. Den offentliga
upphandlingen behöver inte fler regler
utan utgångspunkten borde i stället vara
en regel in två regler ut, minst. De 800
miljarderna ska förstås spenderas på allra
bästa sätt, men i stället för att införa
fler obligatorier i upphandlingslagarna
borde upphandlande organisationer
ges ett större eget ansvar att själva välja
vilka krav som ska ställas. Det är trots
allt beställaren som är närmast sina egna
behov och därmed är bäst på att utforma
kraven.
Små och medelstora företag utgör 99
procent av alla Sveriges företag, men
många av dem får bara stå på sidan
och se på när jättarna vinner offentliga
upphandlingar. Vill vi inte att företagsmångfalden representeras även i offentlig
nivå? Den offentliga affären kan inte
endast vigas till stora hovleverantörer där
små och medelstora företag lämnas till
underleverantörsleden eller, ännu värre,
ställs helt utanför. Genom att inkludera små och medelstora företag kan
kakan fördelas mer rättvist, och en större
samhällsnytta uppnås.
MAGNUS JOHANSSON
Expert upphandling på Företagarna
Systembolaget har inte monopol på
bra argument
Sverige har ur ett internationellt
perspektiv många duktiga mat- och
dryckesproducenter. Intresset inom
landet och utomlands ökar och antalet
producenter har ökat kraftigt de senaste
åren. Vi står här och nu inför ett unikt
tillfälle att utveckla besöksnäringen och
öka intresset för Sverige som dryckesnation.
Ökad turism innebär ökade intäkter inte
bara för de företag som säljer drycker
genom gårdsförsäljning utan även researrangörer, hotell, restauranger, caféer,
turistanläggningar, matvaruaffärer och
andra lokala företag. Detta skapar ökade
förutsättningar att driva företag, leva och
bo i hela landet.
Gårdsförsäljning av alkoholhaltiga
drycker har diskuterats länge i Sverige,
bland annat genom utredningar 2010
och 2021. Gång på gång kommer man
fram till att det är möjligt att tillåta detta
samtidigt som Systembolagets monopol
finns kvar. Ändå händer inget. Varför?
Vi kan börja med det grundläggande.
Den senaste utredningen, alltså den
från 2021, slår fast att gårdsförsäljning
av alkoholhaltiga drycker under begränsade former är möjligt att förena med ett
bibehållet monopol för Systembolaget.
Samma slutsats som den tidigare utredningen kom fram till. Vi kan med det
konstatera att om det är något vi inte
behöver mer av så är det statliga utredningar på detta område.
Vi behöver heller inte förlita oss på utredningarnas beräkningar. Om vi för en liten
stund lämnar det svenska perspektivet,
och vi behöver inte färdas längre än till
ett grannland, så kan vi snabbt få en
bild av hur det kan se ut. Gårdsförsäljning fungerar sedan länge i Finland. När
verkligheten möter en reglerad småskalig
gårdsförsäljning är det inte Armageddon
eller Ragnarök som inträffar. Däremot
en mer levande besöksnäring med goda
smakupplevelser i hela landet.
positiva effekter på besöksnäringen och
företagandet speciellt på landsbygden.
De svenska dryckestillverkarna är väl
spridda över landet. Tillverkning sker
i samtliga 21 län och i fler än 200 av
Sveriges 290 kommuner, inklusive flera
av landets minsta kommuner. Alltså
skulle möjligheten till gårdsförsäljning
kunna öka antalet arbetstillfällen på
landsbygden och om dessa företag blir
intressanta besöksmål gynnas även andra
turistföretag och det lokala näringslivet. Den allt vanligare hemestern kan
då också få en del av den guldkant som
många söker under sin ledighet, men
i spår av pandemi och inflation kan ha
allt svårare att kunna realisera som en
utlandssemester.
Utredningen från 2021 ger också de
tydliga ramar som borde lugna kritiker
som ser Systembolagets fall framför sig.
Förslaget innebär att försäljning endast
får ske av mindre producenter i begränsad
mängd och i samband med provsmakning
och rundvandring, det senare är något
som många tillverkare redan erbjuder.
Många mindre företag skulle alltså kunna
skala upp sin verksamhet om gårdsförsäljning blev verklighet och det skulle ha
Att tillåta gårdsförsäljningen får också
tydliga ekonomiska effekter – inte minst i
form av arbetstillfällen. Utredningen har
kommit fram en ökning av antal arbetstillfällen i dryckesbranschen med 17–19
procent och ett generellt ökat intresse
för lokalt producerade drycker och ökad
försäljning på andra ställen. I slutändan
skapar det underlag för ökade skatteintäkter till vår gemensamma välfärd både
lokalt och nationellt.
De tongångar och argument som nu
används av kritiker till gårdsförsäljning
känns igen från den tid då Systembolaget
övergick från försäljning över disk till
butiker, när öppettiderna utökades och
när lördagsöppet infördes. Vi söp inte
ihjäl oss då och kommer inte göra det
nu heller. Att konsumtionen skulle öka
ses också som försumbart i utredningen.
Helt enkelt för att den som vill öka sin
konsumtion har billigare och lättare sätt
att komma över alkohol.
och denna reform förtjänar bättre än
så. Regler för företag måste därför vara
begripliga, kostnadseffektiva och ändamålsenliga, samt ge möjlighet för företagen att utvecklas.
MATHIAS MELLGREN HELGE
Näringspolitisk expert på Företagarna
Det finns en bred majoritet för gårdsförsäljning i riksdagen och svenska folket
ser positivt på det. Enligt en färsk SIFOundersökning ser 65 procent ganska eller
mycket positivt på att tillåta gårdsförsäljning. Socialminister Jakob Forssmed har
ingen anledning att vänta. Regeringskollegan, justitieminister Gunnar Strömmer
såg på kort tid till att danstillståndet
avskaffades efter årtionden av väntan på
oklara grunder. Nu kan socialministern
ge Sveriges besöksnäring ett nytt verktyg
som låter vårt land skörda såväl upplevelser som arbetstillfällen.
P.S. Inga onödiga krångliga regler. Vi vet
att ju osäkrare politiker desto fler regler,
Mattias Mellgren. Foto Oscar Omne
3
