2023_SLT-5_low - Flipbook - Page 3
F Ö R E TA G A R N A H A R O R D E T
Dags att tänka på refrängen?
Det ska vara lätt att starta och driva
ståndpunkter, särskilt för den som följt
Mindre uppmärksammat är frågan om
betydligt längre tid än så. Enbart skatte-
familjen, eller vad den lämnande ägaren
företag i Sverige. Småföretagen är jobb-
Företagarna de senaste åren. Numera är
villkoren för företag när ägandet ska
aspekterna vid ägarskifte i fåmansföretag
ska ägna sig åt efter företagandet.
motorn i ekonomin och vi vill se fler
de också del av regeringens ambitioner,
förändras. Ägar- eller generationsskifte är
innebär att tiden snarare kan vara fem-sex
växande företag. Dessa är välkända
enligt Tidöavtalet.
en oerhört viktig händelse i ett företags
år.
Allt detta är skäl till att mer informa-
liv – men tyvärr ofta en krånglig process.
tion om ägarskiftesprocessens aspekter
Ägarskiften aktualiserar en rad frågor,
borde finnas tillgängligt – till exempel
Företagarna har presenterat en ny rapport
såväl för företaget som de övertagande
skulle man kunna lyfta fram det mer på
där vi har kartlagt svenska företagsledares
ägarna samt den lämnande företagaren.
myndighetsportalen verksamt.se.
åldersstruktur och deras inställning till
Ska grundaren sälja sina andelar eller
Oavsett hur och när man avser att genom-
ägarskifte. Var sjunde företagsledare är
överlåta dem som gåva? Om barnen ska ta
föra ägarskifte, är grundregeln att börja i
över 65 år. I deras företag arbetar omkring
över ägandet, hur ska andelarna fördelas?
god tid. Det kan vara lättare sagt än gjort
200 000 personer. I vissa kommuner är
Vem ska ta över den operativa driften,
– för många företagare ligger fokus av
det uppemot en fjärdedel av företagen
om det handlar om ett ägarlett företag?
naturliga skäl på hur man ska driva och
som har företagsledare runt pensions-
Om man överväger att skifta ägandet till
utveckla företaget, inte på hur man ska
åldern. Det är alltså relativt många som
anställda, hur ska de anställda organisera
lämna verksamheten. Men det kommer
berörs av potentiellt förestående ägar-
och finansiera ägarövertagandet?
för alla företagare förr eller senare en dag
då det blir nödvändigt att ägandet går
och generationsskiften.
Patrick Krassen. Foto: Oskar Omne
Av undersökningen framgår också att en
Dessa frågor kräver oftast rådgivning
vidare. Man gör bäst i att möte den dagen
ökande andel har börjat förbereda inför
från externa experter. Det kan handla
väl förberedd.
ägarskifte. Samtidigt anger tre av fyra
om bolagets revisor, men det kan även
företagare att man bedömer att ett ägar-
behöva kopplas in juridiska specialister,
skifte tar max två år att genomföra, från
och kanske representanter för bank
första förberedelser till fullt genomfört.
eller andra långivare. Och då har vi
Detta är aningen oroäckande, då många
inte beaktat mer ”mjuka” faktorer, som
experter framhåller att processen ofta tar
potentiella meningsskiljaktigheter inom
PATRICK KRASSÉN
Företagarnas policychef och skattepolitiska expert
Kommer trösten med hösten?
Det svenska sommarvädret höll inte vad
som prognosticerats i form av förväntat
höga temperaturer och torka. I skrivande
stund ser vi ett skifte från ovädret Hans
mot en stabilisering som ger förhoppningar om en fin brittsommar. En förändring mot ett mer stabilt läge ser vi även på
fler fronter när vi lyfter blicken mot den
ekonomisk-politiska hösten 2023.
På ett liknande sätt har en annalkande och
utdragen lågkonjunktur kommunicerats
under lång tid. Samhällsekonomin har
likt sommarvädret trotsat de tidiga prognoserna men vi har nu enligt Konjunkturinstitutet hamnat i en lågkonjunktur,
som förhoppningsvis bara sträcker sig
in under 2024. Utöver detta förutsätts
inflationen minska för att under det
andra halvåret nästa år sedan ligga kring
inflationsmålet på två procent. Räntesänkningar från Riksbanken kan därmed
förväntas på nytt framåt sommaren nästa
år. Förhoppningsvis ett stabilare läge även
här.
För är det något vi behöver nu så är det
stabilare tider. Vi gick ur askan i elden
från pandemi till Ukrainakrig, vilket har
medfört att företagen har pressats av såväl
el- och inköpspriser som av växelkurs och
höga styrräntor. Tillväxten har också varit
svag. AB Sverige väntas gå sämst i EU
enligt EU-kommissionens prognos för
BNP-tillväxt 2023. BNP-fallet under det
andra kvartalet i år var också rekordstort,
på 1,5 procent.
Småföretagsbarometern visade i våras att
lönsamheten är nere på den lägsta nivån
sedan 90-talskrisen. Farhågor lyfts om att
svenskarnas sparkonton är tömda trots att
pandemin fick gemene man att spara som
aldrig förr. Samtidigt väntas effekterna av
räntehöjningarna först visa sig på lite sikt
precis som lågkonjunkturen som ännu
inte slagit igenom på arbetsmarknaden.
Men vänta nu, här får vi påminna oss
om att ekonomi handlar mycket om
psykologi. Visst finns det anledningar
till deppighet, men det riskerar också
att försätta oss i en nedåtgående spiral.
Bättre att ta fasta på de ljuspunkter som
trots allt finns.
Ekonomin har visat sig vara förvånansvärt motståndskraftig mot den aviserade
lågkonjunkturen. Trots den osäkerhet
som följer av turbulenta tider kan småföretag överleva och till och med blomstra
genom att anpassa sig efter de unika
förhållanden de ställs inför. Men det är
ett problem att traditionella penning- och
finanspolitiska insatser inte fått förväntat
realekonomiskt genomslag. Nog för att
småföretag är motståndskraftiga men på
sikt går det inte att låta mikroekonomiska
förutsättningar stå tillbaka.
Därför ställer vi företagsamma förhoppningar på regeringens kommande höstbudget som läggs fram den 20 september.
Visst har finansminister Elisabeth Svan-
tesson betonat fortsatt uthållighet med
inflationsbekämpningen, men Konjunkturinstitutet bedömer samtidigt att regeringen kommer med 45 miljarder kronor
i ofinansierade reformer. Nu behövs
kostnadslättnader; det kan vara skattelättnader att anställa likt ambitionerna
i Tidöavtalet eller sänkt skatt på el och
moms. Av regeringens tio skatteremisser,
som pumpades ut under försommaren,
ser en utökning av jobbskatteavdraget
snarare vara att vänta. Vi vill påminna
om behovet av en skattemiljö som gynnar
entreprenörskap och viljan att starta
företag.
grunden för fortsatt uthållig tillväxt,
entreprenörskap och företagande och de
ekonomisk-politiska förutsättningar som
styr dessa aktiviteter, kan inte fortsätta att
ständigt sättas på undantag. Vi tror och
hoppas att med hösten kommer trösten.
Nu krävs konkreta åtgärder för ett bättre
företagsklimat!
PERNILLA NORLIN
Företagarnas samhällspolitiska chef
Vi har också småföretagarvänliga förväntningar på uppdateringen av Tidöavtalet i
form av Tidö 2.0 som utlovats direkt efter
budgetprocessen. Här förväntar vi oss
tydlighet i hur företagens administrativa
kostnader ska minska. Mätbara målsättningar är nödvändiga för att arbetet ska
kunna ske systematiskt. En minskad
regelbörda krävs så att det blir enkelt att
driva företag. Handlingskraft behöver
också visas vad gäller att stärka företagens
produktivitet och att skapa förutsättningar för att fler företag ska kunna växa.
Vi på Företagarna har saknat de näringspolitiska frågorna i samhällsdebatten
på senare tid. Det behövs en påminnelse om att utan en stark och växande
företagsamhet har Sverige inte råd med
makroekonomiska reformer. Själva
Pernilla Norlin. Foto: Oscar Omne
3
