2023_SLT-6_low - Flipbook - Page 3
F Ö R E TA G A R N A H A R O R D E T
Sluta klippa och klistra – dags att bli
kreativ med upphandlingarna
När vi mäter hur småföretag ser på möjligheten att vinna en upphandling visar det sig
att det finns en del frustration från företa-
gens sida. Många tycker att kommunerna
är fast i gamla mönster.
Upphandlare är ett viktigt yrke. Man
Magnus Johansson. Foto: Oskar Omne
är ansvarig för att stora delar av statens
finanser fördelas på ett rättvist sätt. Idén
är att en upphandling är en öppen och
konkurrenskraftig process och motverkar
korruption och skatteslöseri. So far so
good. Men kör inte en del av upphandlarna i gamla hjulspår? Det är tanken jag
får med mig efter att ha intervjuat 1 100
företag i samband med rapporten Offentlig
upphandling och småföretag.
men framför allt sorgligt. Småföretagen i
rapporten meddelar att upphandlingarna
innehåller tekniska krav på teknik som
inte ens finns på marknaden längre. Vad
innebär det ens? KRAV-märkta faxmaskiner? Skrivmaskiner med ekologiskt
bläck? Referenskrav som vida överstiger
kontraktsföremålet? Nej nu larvar jag mig
men jag är rädd att sanningen befinner sig i
samma division.
märkliga i detta fall är dock att kommunen
i fråga inte själva kör elbilar. Tänker de
kanske att småföretagen ska klimatkompensera för kommunen?
Många av småföretagen säger att anledningen att de inte deltar i upphandlingar
beror på att kontrakten är för stora. Det är
tråkigt det där. Stora kontrakt går såklart
till stora företag, men det är inte heller
någon naturlag att det ska vara så.
Rapporten visar att, för första gången sedan
vi började mäta detta för 15 år sedan, fler
småföretag har börjat delta i upphandlingar. Superkul! Det handlar förvisso om
en ökning med fem procentenheter, från
27 till 32, men ändå. Helt klart ett steg i
rätt riktning.
Men när man läser vidare börjar företagens
frustration lysa igenom, och mellan raderna
går det att läsa att företagen känner att de
i många fall inte släpps in i den offentliga
affären.
Copy paste verkar vara många upphandlares melodi. Resultatet kan bli lite roligt
Vissa upphandlare ställer krav på certifieringar som inte har någon betydelse för
själva upphandlingen, eller hade kunnat
uppnås på ett mindre ingripande sätt. Har
det kopierats friskt från andra upphandlingar? Vem vet! Eller så vill just den
kommunen verkligen att de upphandlade
IT-konsulterna ska ha dykcertifikat och
symaskinskörkort.
En upphandlare vittnade om att det krävs
att företagen ska ha elbil för att kunna
vinna en upphandling. Fair, kan tyckas.
Ingen gillar avgaser och utsläpp (och ingen
vill ändå betala dagens dieselpriser). Det
Nästan alla stora upphandlingar kan (och
bör) delas upp i mindre delar. Men här
kommer vi tillbaka till copy paste igen. En
uppdelning av kontraktet innebär även att
upphandlaren måste administrera exempelvis fyra olika kontrakt i stället för ett.
Detta kräver både resurser och nytänkande,
något som Företagarna efterlyser. Det
skulle kunna göras så mycket mer för att
underlätta för småföretagens möjligheter
att delta, lagstiftningen i sig är inget hinder.
Nu är det upp till bevis för offentliga beställare!
MAGNUS JOHANSSON
Företagarnas expert på offentlig
upphandling och konkurrens
Efterlysning: ökad tillväxt och
minskade utsläpp
Sverige, Europa och övriga världen
befinner sig i en osäker tid. Krig, inflation, lågkonjunktur och naturkatastrofer
är bara några av de faktorer som har ställt
våra samhällen på prov.
När krisen kommer svarar emellertid
våra folkvalda alltför ofta med helt andra
åtgärder än de som har byggt innovativa
och tillväxtdrivna samhällen; de svarar
med att sluta sig och skydda det egna
landets produktion mot konkurrens från
andra länder genom stöd till egna industrier och inskränkande av handel. Det
hände under pandemin och sker nu även
med klimatförändringarna som förevändning.
output-nyttan och framför allt måste
den bygga på en fri marknadsekonomi
(grunden till EU:s framgångar på den inre
marknaden).
Att politiker tror sig kunna välja ut specifika tekniker för att lösa klimatutmaningar
är illavarslande. Förslag om en vätgasfond
och målsättning om produktionskapacitet
för utpekade tekniker är några exempel.
EU behöver inte ytterligare en fond för
prioritering av en viss teknik. Det snedvrider marknaden och hämmar konkurrenskraften. Dessutom trängs innovationer som skulle kunna göra det möjligt
att producera på ett billigare och mer
effektivare sätt undan.
När EU växlar upp klimatpolitiken måste
Sverige hänga med och anpassa vår lagstiftning, om våra företag ska kunna stå sig
konkurrensmässigt. Men Sveriges regering
måste också våga sätta ned foten när EU
glider åt fel håll och vill använda protektionism som ett verktyg i klimatarbetet.
Som ett desperat försök att både motverka
klimatpåverkande utsläpp och svara upp
mot USA:s Inflation Reduction Act vill
EU betala sig ut ur krisen genom subventioner och planekonomiska inslag i politiken. Det är en farlig väg att gå att starta
en kapplöpning om vem som satsar mest
på klimatinvesteringar. Varje investering
måste i stället grunda sig i en konsekvens- och marknadsanalys, mätas utifrån
Att staten med skattemedel investerar
i en teknik, vissa företag eller specifika
produkter, riskerar att hämma tillväxten
och på sikt även klimatfrämjande åtgärder.
Politiker är inte företagsledare och ska
därför inte avgöra vilken teknik som är
bäst lämpad för att minska utsläppen. Det
är inte förenligt med en fri marknadsekonomi och stimulerar varken till nya innovationer eller effektivare produktion.
Det som däremot är politikernas uppgift
är att skapa förutsättningar för att innovationer kan utvecklas och nya tekniker
komma på plats. Det kan handla om
grundläggande samhällsfunktioner som
ett pålitligt energisystem, korta handläggningstider för miljötillståndsprövningar
samt avskaffande av överdrivna skatter och
onödig byråkrati.
Med kortare handläggningstider kan ett
vindkraftverk komma på plats inom ett
år, i stället för dagens tio. En gruvverksamhet kan påbörja brytning av sällsynta
jordartsmetaller, viktiga beståndsdelar i
tillverkningen av exempelvis vindkraft och
elbilar, inom ett år i stället för dagens 15.
Med ett robust energisystem kan laddoperatörer upprätta fler laddstolpar utan att få
avslag från kommunen på grund av kapacitetsbrist i näten, el-lastbilar kan rulla på
vägarna och företag kan etablera och utöka
sina verksamheter.
Företagarna är övertygade om att Sverige,
med rätt förutsättningar, kan bidra till
att minska koldioxidutsläppen globalt
samtidigt som vi stärker tillväxten. Det
gör vi bäst genom att omfamna och värna
reformer från EU som stärker tillväxten
och minskar utsläppen, som exempelvis
EU:s utsläppshandelssystem. Det sagt så
måste vi också våga sätta ned foten när EU
går i en planekonomisk riktning och vill
detaljstyra.
Även i Sverige behövs det reformer som
gör det attraktivt för företag att etablera
sig. Ett hållbart samhälle bygger på att det
finns ett bra företagsklimat, en fungerande
marknadsekonomi och ett fritt näringsliv.
Det handlar om gott bemötande, låga
skatter och korta handlingstider. Om
mindre byråkrati och fungerade infrastruktur. Så får vi nya gröna innovationer
som kan exporteras till andra länder och
bidra med globala utsläppsminskningar,
och skatteintäkter som kan användas till
hållbarhetsinvesteringar. Så möjliggör vi
både ökad tillväxt och minskade utsläpp.
JENNIE ALBINSSON
Företagarnas näringspolitiska expert med
inriktning på miljö och hållbarhet
Jennie Albinsson. Foto: Oskar Omne
3
