2023_SLT-7_low - Flipbook - Page 2
LEDAREN
Företagarna har ordet
3
Hållbarhet
4-6
Industri
7
Bygg
8-9
IT
10
Energi
11
Transport
12
Jönköping
13 - 27
Ulricehamn
28 - 38
Herrljunga - Vårgårda
38 - 40
Alingsås
41 - 44
Lerum
45 - 50
Skaraborg
51 - 66
Lidköping
51 - 53
Mariestad
53 - 62
Falköping
62 - 66
Sundsvall
67 - 81
Danmark
82 - 94
Brister i välfärden kan
– och måste – vändas
till möjligheter
De flesta av oss, jag själv inkluderad, har nog en allmän
uppfattning av att digitaliseringen i samhället går rasande
snabbt, och att vi i Sverige är något av världsmästare på
att ta till oss, förstå och utnyttja den nya tekniken. En
undersökning från Göteborgs universitet ger dock en
annan bild, åtminstone inom den offentliga sektorn.
Det är Swedish Center for Digital Innovation vid Göteborgs universitet som varje år presenterar en statusrapport avseende offentlig sektors digitalisering. Resultaten
av årets studie, vilken bygger på insamlade data från
medarbetare i kommuner, regioner och myndigheter
kring det vi idag benämner som digital mognad, det vill
säga organisationens förmåga att tillgodogöra sig nyttan
med digitalisering, pekar på påtagliga brister. I rapporten
framkommer att offentliga aktörer i hög utsträckning
alltjämt saknar grundläggande förutsättningar för att
tillgodogöra sig nyttorna med digitalisering. Jag höjer
på ögonbrynen när jag läser att den offentliga sektorn
endast till 47 procent (oklart hur man har kommit fram
till denna exakta procentsats) utnyttjar de förutsättningar
som finns när det handlar om att se och utnyttja de
möjligheter som digitaliseringen erbjuder.
47 procent.
Grovt tolkat: inte ens hälften av de digitala resurser och
möjligheter som finns används.
Det är förstås synnerligen alarmerande i en tid då vi stän-
digt får ta del av rapporter och nyheter som skvallrar om
att vi blir allt äldre och att behovet av vård och omsorg
således växer kontinuerligt. Vårdköerna har vuxit lavinartat det senaste decenniet och idag kan det vara en
enorm skillnad på väntetider för viktiga vårdinsatser
beroende på vilken del av landet du befinner dig i. Ur
det perspektivet känns det förstås olustigt att det inte
bara handlar om personalbrist, som ju ofta pekas ut som
den främsta orsaken till långa vårdköer, utan också ren
kompetensbrist och att vårdsektorn inte på långa vägar
fullt ut tillvaratar och använder de resurser som faktiskt
finns.
Det går förstås inte att fastslå exakt hur stor påverkan
denna kunskapsbrist har på arbetet i vårdsektorn i förhållande till exempelvis personalbrist, men mot bakgrund
av de långa vårdköerna och andra brister i vården som
det ofta rapporteras om känns resultatet av nämnda
undersökning nästan lite irriterande. I en sektor som är
så pass central när det kommer till människors välbefinnande måste förstås alla till buds stående resurser nyttjas
fullt ut, kan man tycka. Samtidigt, och det är viktigt att
påpeka, finns ju egentligen enorma möjligheter i form
av resurser som inte tas tillvara fullt ut. Spontant känns
det ju lättare att kompetensutveckla befintlig personal än
att rekrytera nya förmågor i en bransch där tillgången på
kompetent arbetskraft inte är lika stor överallt. Visst, ett
större digitalt kunnande kan förstås inte i alla avseenden
ersätta större personaltäthet, men med den ansträngda
situationen i vårdsektorn där efterfrågan blir större än
dess förmåga att möta den, bör man förstås vända på alla
stenar i syfte att effektivisera verksamheten.
Rapporten från Göteborgs universitet påtalar kunskapsbrist inom organisationer och politik som den främsta
orsaken till misslyckad digitalisering. Det framgår att
politiker har en väsentligt högre tilltro till att organisationen i sammanhanget har rätt förutsättningar än vad
medarbetarna själva har. Det är förstås ett stort problem
och något som påtalar bristande kommunikation mellan
anställda och ledning i offentlig sektor. Tillgången på
välfärd får aldrig vara ojämlik och avhängd hemvist. Här
finns enorma utmaningar för den offentliga vårdsektorn,
men också möjligheter. Möjligheter som i allt väsentligt
måste tillvaratas. I förlängningen handlar det om såväl
livskvalitet för gemene man som att faktiskt rädda liv.
Örjan Persson
Chefredaktör
Den enda mediepartnern du behöver.
Tidningen ansvarar ej för insänt, ej
beställt material. Eftertryck av text
och bilder förbjudet, om inte särskild
överenskommelse träffats med redaktionen.
www.hexanova.se
2
Layout:
Michaela Jönsson
michaela.jonsson@hexanova.se
Chefredaktör:
Örjan Persson
orjan.persson@hexanova.se
Tryck:
Pressgrannar
Redaktör:
Andreas Ziegler
andreas.ziegler@hexanova.se
Ekonomi:
ekonomi@hexanova.se
N
VA
ENMÄRK
E
ISS
Trycksak
3041 0174
PR
& more
Besök oss gärna på nätet:
www.svenskleverantorstidning.se
Ansvarig utgivare:
Joakim Nyholm
joakim.nyholm@hexanova.se
T
Tidningen utges av:
PR & More Scandinavia AB
Fiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg
Telefon 031-719 05 00
Fax 031-719 05 29
S
Nr 7 - 2023
En del av Hexanova Media Group
