2024_SLT-1_low - Flipbook - Page 3
F Ö R E TA G A R N A H A R O R D E T
Ett nej är ett nej – även när det
gäller kollektivavtal
Den strid som nu pågår mellan IF Metall
och Tesla är absurd. IF Metall utnyttjar sin
rätt att vidta stridsåtgärder enligt svensk
lag, men varför? Är det för att Tesla har
så dåliga villkor och förmåner eller är det
bara ett maktspel? Än så länge verkar det
bara vara en liten andel av de som arbetar
på Tesla som strejkar. Trots att det står
strejkvakter utanför deras arbetsplats i
gula västar.
Här i Sverige 2023 kan facken leka maffia
för att påtvinga företag kollektivavtal som
de inte vill ha. Ta till sympatiåtgärder för
att stoppa postutlämning och blockera
lastning. Det är orimligt och skadligt att
andra företag som är bundna av kollektivavtal och befinner sig i fredsplikt tvingas
in i denna strid. Och inte bara företag,
även oskyldiga privatpersoner hamnar i
kläm nu när fackförbundet Målarna vägrar
lacka Teslabilar.
Jag är inte här för att försvara Tesla; jag har
ingen insikt i deras villkor eller förmåner.
Tesla är ett gigantiskt företag som ägs av
världens rikaste man och Sverige är en
för att skapa mer jämlika villkor på arbetsmarknaden. Inte vi, trots att samtliga
borgerliga partier 2017 meddelade att de
ville begränsa strejkrätten och rätten att ta
till sympatiåtgärder. Varför är det så tyst
nu hos regeringen? Någon sorts begränsning på sympatiåtgärder måste vi kunna
komma överens om. I Sverige har vi den
svenska modellen där företaget i praktiken
står chanslösa om facket har bestämt sig.
Andra avtal som skrivs under hot går med
all rätt att ogiltigförklara. Men när fackförbunden hotar sig till ett avtal är det helt
okej.
Avtalsfriheten är viktig. Fackpampar
behöver fatta att ett nej är ett nej och att
frivillighet är grunden till en bra dialog
och ett avtal som båda parter vill ha.
Kollektivavtal är ofta bra men det passar
inte alla företag. Respektera det.
minimal marknad för dem. De kan hålla
ut, eller för den delen lämna landet, utan
större ekonomiska förluster. Den möjligheten har inte en golvläggningsfirma i
Västervik eller en reklambyrå i Sveg som
blir utpressade på samma sätt. Ju mindre
ett företag är desto mer sannolikt är det att
de inte orkar stå emot fackens hot.
Befinner man sig mitt i striden kan det
ibland framstå som att motsatsen till
kollektivavtal är slaveri och anarki. Hur ser
det ut egentligen? Sex av tio små företag
väljer att inte teckna kollektivavtal. Vi
har en lagstiftning som ställer vissa krav
på arbetsgivare i form av bland annat
arbetstidslag, semesterlag, sjuklönelag och
inte minst en arbetsmiljölag. Det enda
betydande som inte styrs via lagen är lönenivån, men där finns en praxis om att en
arbetsgivare ska betala en skälig lön och att
en arbetstagare kan pröva den i domstol
om så inte är fallet.
Om arbetsgivaren har lika eller bättre
förmåner och villkor, betydlig högre lön
än lägstalönen i kollektivavtalet och har
LISE-LOTTE ARGULANDER
Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö
Foto: Oskar Omne
tecknat de försäkringar och pensionsöverenskommelser som de och deras anställda
är nöjda med, ska inte det räcka?
Inte enligt svensk lagstiftning. Andra
länder har ofta en proportionalitetsprincip
och förbud mot orimliga sympatiåtgärder
Hejdå 2023!
Vissa år kan vara svåra att släppa taget
och hushållsekonomi och skola. Nya
Vad händer då i övrigt 2024?
fick vi ju äntligen besked om att återrap-
trativa kostnaderna hjälper företagen att
om, men det är lätt att säga adjö till ett
frågor har lagts i utredningar, bland annat
• 40 procent av världens befolkning går till
porteringskrav om förenkling för företag
växa. Och är det något vi vet så är det att
år präglat av hög inflation och höga styr-
en kartläggning av hur mycket invand-
val i över 40 olika länder, bland annat i
skrivs in i ett trettiotal myndigheters regle-
när företagen växer så växer Sverige!
räntor där företagen även pressats av
ringen har kostat och en reformering av
USA, Indien och Storbritannien.
ringsbrev för 2024. Fortsätt så! Men glöm
konjunktur, el- och inköpspriser. De
strandskyddet. Till dessa kommer över-
krympande marginalerna resulterade i
enskommelsen om klimatpolitiken, där
• För vår del är det dags att gå till valur-
företagens största lönsamhetsförsämring
man gemensamt kommit överens om att
norna då de 21 svenska europaparlamen-
sedan 90-talskrisen och konkurser har
verka för att få ner utsläppen till netto noll
tarikerna utses den 9 juni. Företagarna
också rapporterats ligga på de högsta nivå-
2045. Även färdplanen för ny kärnkraft
kommer självklart hålla fanan högt och
erna sedan dess.
och regeringens kommande infrastruk-
utgöra småföretagens röst i valdebatten.
Den stora frågan är då om vi äntligen går
turproposition väntas läggas in i Tidö-
från mörker till ljus under 2024? De köld-
projektet framåt.
heller inte att säkra upp att det faktiskt
ger effekt. För allt som sänker de adminis-
PERNILLA NORLIN
Företagarnas samhällspolitiska chef
Foto: Oskar Omne
• Från årsskiftet är det Belgien som har
ordförandeskapet det första halvåret och
rekord som omfamnat Sverige i dagarna
förutses i alla fall inte spegla sig i 2024.
Regeringen har mötts av kritik om att det
lyfter frågor som att skydda demokrati,
Institut och bankekonomer tror på en
går för långsamt. Inte minst hade överens-
medborgare, gränser samt stärka konkur-
fortsatt krympande ekonomi, stigande
kommelser i Tidöavtalet förväntats leve-
renskraften och främja den gröna omställ-
arbetslöshet och hushåll som håller hårt
reras snabbare. Allt eftersom fler beställda
ningen. Ett viktigt vägval som vi ser för
i plånböckerna, men trots aviseringar om
utredningar är på gång att presentera sina
EU är att anta en ambitiös strategi för
ett tufft år är tolkningen att Sverige går in
resultat hoppas sannolikt Ulf Kristersson
den inre marknaden. Hinder för den fria
för mjuklandning under året. Prognosen
att snart kunna sätta fart på reformerna.
rörligheten för kapital, företag och arbets-
är dämpad inflation och efterföljande
Företagarnas är alltid redo att sända in
kraft behöver kontinuerligt skalas ned.
räntesänkning samt en potentiell tillväxt
svar på remitterade förslag. Vi förväntar
Fler frihandelsavtal med andra länder
och vändning senast under 2025.
oss att åsikterna från Sveriges små och
behöver också vara en tydlig prioritering.
medelstora företagare väger tungt. Redan
I dessa förhandlingar bör små och medel-
På politikens (och mediernas) dagord-
nu ser vi fram emot Yrkesvuxutredningen
stora företags exportmöjligheter vara
ning lär frågor om (gäng)kriminalitet och
(februari), kommittén om förenklad
vägledande.
brottslighet fortsätta ligga högt. I den
beskattning av ägare till fåmansföretag,
omförhandling som gjorts av Tidöavtalet
den så kallade 3:12-utredningen liksom
Från Företagarnas sida lägger jag in ett
till det som har kallats version 1.1 för att
Produktivitetskommissionens delredovis-
starkt önskemål om att regeringen börjar
markera att det är en mindre uppgradering
ning (båda maj). Här kommer vi pusha
leverera ännu mera på den första para-
kvarstår samarbetspartiernas ursprungliga
för företagsamma förslag som underlättar
grafen under Tidöavtalet avsnitt Tillväxt
sex områden: sjukvård, klimat, krimina-
kompetensförsörjning, sunda entrepre-
och hushållsekonomi, ”Lägre administra-
litet, migration och integration, tillväxt
nörsskatter och tillväxtfrämjande.
tiva kostnader för företagen”. Innan jul
3
