kn7_2024_bilaga_low - Flipbook - Page 2
A F FÄ R ST I D N I N G E N
K L I P PA N
KO M M U N
&
2
NÄ R I N G S L I V
Människorna och f öretagen i centrum
i Klippans kommun
Med satsningar på näringsliv,
bostäder och kommande generationer ser Anna Andresen,
kommunstyrelsens ordförande
i Klippans kommun, ljust på Klippans framtid.
– Vi är en kommun där innovation
möter tradition och där människorna står i centrum, säger Anna
som strävar efter att bygga nära och
goda relationer mellan kommunen
och näringslivet.
perioden, säger Anna Andresen,
kommunstyrelsens ordförande i Klippans kommun.
Ett exempel på den satsningen är
jobbmässan i samarbete med Perstorps
kommun, där 900 besökare fick chans
att träffa lokala företag.
– Det var ett nytt koncept som vi definitivt kommer att upprepa. Vi prioriterar våra egna företag först, men finns
det utrymme så släpper vi in aktörer
från andra kommuner, förklarar Anna.
Klippans kommun, med sina 17 715
invånare, har utvecklats från en traditionell bruksort till ett företagsmecka
med 1 700 företag. Här samsas små
entreprenörer med större aktörer inom
allt från detaljhandel till industri.
– Näringslivet är brett och viktigt. Vi
som tog över styret ville återupprätta
kontakten med företagarna, något vi
tyckte tappades under förra mandat-
Anna Andresen har varit kommunstyrelsens ordförande i Klippan sedan
valet 2022. Med 16 år inom äldreomsorgen och 13 år på en reklambyrå
i Ljungbyhed, kombinerat med eget
företagande inom hälsa och välbefinnande, har hon en unik förståelse för
både människor och näringsliv.
– Mitt intresse för samhällsfrågor fick
SAMARBETE OCH INNOVATION
mig att engagera mig i politiken. Det
roligaste jag vet är att träffa folk, att
vara en del av deras utveckling och
kunna hjälpa till när det behövs är
otroligt stimulerande, berättar Anna,
som representerar Moderaterna och
varit aktiv i partiet sedan 2016.
Hon berättar att Klippan har unika
samarbeten som stärker regionens
profil. Flygteknikcentret i Ljungbyhed, där utbildningar för piloter
och drönaroperatörer erbjuds, är ett
exempel.
– Vi är väldigt stolta över samarbetet
med SAAB och Lunds universitet. Det
händer mycket på området, från JAS
39 Gripen-service till forskning och
brandbekämpning med drönare, säger
Anna entusiastiskt.
Kommunens näringslivsenhet arbetar
också proaktivt med AI.
– Vi samarbetar med fem kommuner
och har en expert som hjälper oss
Anna Andresen.
vanliga dödliga att förstå AI:s möjligheter, säger Anna med ett skratt.
KLIPPAN SKA BLI RUNDARE
Bostadsbyggande är ett annat prioriterat område i Klippans kommun.
Ett stort fokus ligger på utveckling,
inte minst av Bruksallénområdet där
mellan 1 000 och 2 000 nya bostäder
planeras.
– Vi vill göra Klippan rundare och
utveckla båda sidorna av järnvägen.
Det handlar om villor, hyresrätter och
bostadsrätter, och för att lyckas involverar vi ungdomar i planeringen – det
är trots allt deras framtid, menar Anna
Andresen.
Det går förstås inte att göra ett reportage om Klippan utan att nämna
brottning. Klippan är känt för sina
starka och långa brottningstraditioner,
med både nationellt och internationellt renommé.
– Vi kämpar hårt för att behålla
Riksidrottsgymnasium-status och ser
till att evenemang som Lady Open
fortsätter locka deltagare från hela
världen. Brottningen är en del av Klippans själ, säger Anna Andresen.
Intervju: Wilhelm Walaker
Text: Örjan Persson
Engagemang f ör utbildning i alla led
Segragymnasiet genomsyras av
engagemang. Detta gäller allt från
lärare till elever, ägare och de
verksamheter som tar emot praktikanter. Skolan erbjuder Naturbruksprogrammet med inriktningarna Lantbruk, Hästhållning och
Djurvård. Tack vare starka samarbeten med de branscher eleverna
kommer att arbeta inom, säkerställer man att den lokala naturbruksnäringen får den kompetens
som efterfrågas.
berättar Rebecca Ljung Andersen, som
är skolans rektor.
ENGAGEMANG
Segragymnasiet genomsyras av engagemang i alla led. Detta börjar med ägarna.
Skolan var tidigare kommunalägd. När
det stod klart att kommunen skulle lägga
Segragymnasiet ligger i hjärtat av
naturbrukets Skåne och sysselsätter
idag 144 elever på Naturbruksprogrammet med inriktningarna Lantbruk, Hästhållning och Djurvård.
- Programmen riktar sig mot näringar
som är viktiga för Sverige. Vi har en
stark koppling till det svenska näringslivet. Det är viktigt för oss att leverera det som behövs på marknaden
och forma anställningsbara individer,
ner sin verksamhet, klev fyra delägare in.
Dessa delägare drivs av engagemang,
snarare än vinstintresse.
- Hela tanken med den här skolan är
att det ska finnas ett naturbruksgymnasium kvar i nordöstra Skåne, så att
man kan kompetensförsörja branschen. Skolans nuvarande ägarskap har
funnits i tio år. Två av delägarna driver
själva lantbruk. Ägarna har inte tagit
ut några vinster. De satsar allt i skolan,
berättar Dan Molin, som är driftchef
på skolan.
Engagemanget reflekteras även av
skolans lärare.
- Jag brinner för att engagera ungdomar.
Det handlar om att bli en bra
medborgare och ge dem verktygen att
lyckas. Jag jobbar med lantbruket här.
Vi har ett litet lantbruk på 200 hektar,
där årkurs 1 driver verksamheten under
min vägledning, berättar Dan.
Segragymnasiet är en liten skola, vilket
göra att kontakten mellan lärare och
elever, och även mellan eleverna, driver
engagemanget på alla plan.
- De flesta eleverna kommer från
närområdet, men vi har också riksintag
och har elever från många olika delar av
landet. Som en internatskola erbjuder
Segragymnasiet en miljö där eleverna
kan knyta livslånga vänskapsband,
berättar Rebecca.
UT I ARBETSLIVET
Praktiska inslag är centrala i utbildningen på Segragymnasiet.
- Det handlar om ett lärande på riktigt.
Att få med sig kunskaper som man
både lärt sig praktiskt och teoretiskt
ger en styrka till eleverna när de ska
ut i yrkeslivet. Detta gäller oavsett om
det är en arbetsuppgift som innefattar
djur eller maskiner, säger Rebecca.
Rebecca och Dan betonar vikten av
att knyta kontakter med branschen.
Eleverna genomför 15 veckors APL
(arbetsplatsförlagt lärande).
- Vi försöker ha en nära relation till
näringen och ge eleverna den kompetens som efterfrågas. Genom praktikplatser får eleverna en chans att knyta
kontakter och skapa nätverk inför
framtiden, säger Dan.
Eleverna har sällan svårt att hitta jobb
efter avslutade studier.
- Många av våra elever börjar jobba
direkt efter sin APL. Det finns ett
stort behov av kompetent arbetskraft
inom lantbruket, oavsett konjunktur,
säger Dan.
Intervju: Wilhelm Walaker
Text: Andreas Ziegler
I FRAMTIDEN KAN HJÄRT-LUNGSJUKDOM
VARA HISTORIA
Forskningen får aldrig ta paus. Bli månadsgivare idag!
www.hjart-lungfonden.se
LANTBRUK | HÄSTHÅLLNING | DJURVÅRD
