SLT6_2024_lag - Flipbook - Page 9
HÅLLBARHET
20 procent fler återvunna plastförpackningar
under 2023
Svensk Plaståtervinnings hållbar-
2020 har utsläppen per ton återvunnen
de största utsläppen sker. I relation ser
hetsrapport för 2023 är färdig och
råvara minskat med 38 procent. Den
vi att alla aktiviteter som krävs för att en
visar en 20 procentig ökning av
positiva utvecklingen är ett resultat av
insamlad och korrekt designad förpack-
återvinningsgraden för hushålls-
uppstarten av Site Zero, som möjliggjort
ning ska bli ny plastråvara bara står för ca
förpackningar jämfört med föregå-
återvinning av en större andel av plast-
6 procent av utsläppen i systemet, säger
ende år. Under året återvanns 23,7
förpackningarna. Därutöver går numera
Mattias Philipsson.
procent av de plastförpackningar
hälften av alla upphandlade transporter
– Det är rätt enkelt egentligen; konsu-
som bolagets anslutna kunder satte
på biodrivmedel.
menternas insamling behöver öka, och
på marknaden (19,3 procent 2022).
plastförpackningarna måste designas för
I ton motsvarar det drygt 25 096
Klimatpåverkan i
att kunna återvinnas. Då kan vi återvinna
ton återvunna plastförpackningar.
återvinningssystemet
mer och utsläppen kommer minska, fast-
Samtidigt har klimatpåverkan
Klimatberäkningarna av hela återvin-
slår Mattias Philipsson.
minskat per återvunna ton.
ningssystemet, som är gjorda av extern
Källa: Svensk Plaståtervinning
part, visar att den största klimatpåverkan
Svensk Plaståtervinnings anläggning i Motala.
från avfallshanteringen av producent– Vi ökar återvinningen och kvaliteten på
menar Mattias Philipsson.
det utsorterade materialet trots att Site
Summeras
till skillnad mot tidigare fyra, vilket
kundernas förpackningar kommer från
för
är standard på marknaden. Redan nu
de förpackningar som slängs i hushålls-
Zero bara var i drift under en del av året.
plastförpackningar från hushåll och verk-
finns återvinningsprocesser uppbyggda
soporna i stället för att källsorteras.
Det är mycket glädjande, säger Mattias
samhetsförpackningar uppgår den totala
för de flesta av de tolv plasttyperna, och
Majoriteten av dessa förpackningar går
Philipsson, VD på Svensk Plaståtervin-
återvinningsgraden från Svensk Plaståter-
Svensk Plaståtervinning arbetar intensivt
idag direkt till energiutvinning och står
ning. Han konstaterar vidare att:
vinning till 36,3 procent (32,8 procent
för att hitta återvinnare till de sista mer
för 55 procent av utsläppen i systemet.
– Sedan vi startade för sex år sedan har
2022).
komplexa plasttyperna.
Även förbränningen av det rejekt som
vi gått från en återvinningsgrad på ca 8
Den ökade återvinningsgraden grundar
procent till att nu nå 23,7 procent, det
sig framför allt i Svensk Plaståtervin-
38 procent mindre utsläpp
granuleringen står för en betydande del
är en snabb utveckling som också visar
nings utökade förmåga att sortera ut fler
per ton
(39 procent). Det utgörs framför allt av
vår ambitionsförmåga. Men vi har ännu
plasttyper samt effektiv utrustning som
Under 2023 har Svensk Plaståtervin-
förpackningar som inte är designade för
inte sett Site Zero-effekten, vi förväntar
kan identifiera materialet. Anläggningen
ning ökat återvinningen utan att öka de
återvinning.
oss en skarpare återvinningskurva framåt,
Site Zero kan sortera ut tolv plasttyper
faktiska utsläppen. Jämfört med basåret
– Klimatberäkningarna visar tydligt var
återvinningsgraderna
uppstår vid sorteringen, tvätten och
Mattias Philipsson, VD på Svensk
Plaståtervinning.
HYBRIT: Sex års forskning banar väg för
framgångsrik fossilfri järn- och ståltillverkning
i industriell skala
HYBRIT-initiativet presenterar nu
resultatet av sex års forskning i
en slutrapport till Energimyndigheten. Rapporten visar att direktreducerat järn framställt med
HYBRIT-processen har fördelaktiga
egenskaper jämfört med järn som
framställs med fossila bränslen.
HYBRIT-initiativet är ett samarbete
mellan stålbolaget SSAB, gruvbolaget
LKAB och energibolaget Vattenfall, som
startades 2016 för att förändra järn- och
stålindustrin i grunden. Satsningen syftar
till att i princip eliminera koldioxidutsläppen inom stålindustrin genom att
byta ut kol och koks vid framställningen
av järn till fossilfri vätgas och el. Övergången till HYBRIT-teknik väntas
minska Sveriges totala koldioxidutsläpp
med över 10 procent.
Projektet är först i världen med att visa
att den fossilfria värdekedjan – från malm
till stål – fungerar i semi-industriell skala.
Forskningsresultaten som nu redovisas
spänner från år 2018 till 2024. HYBRIT
har fått flera patent och projektet fort-
sätter nu i nästa fas där processen implementeras i industriell skala.
Framgångsrika resultat
– Det är mycket glädjande att se de
positiva resultaten av vårt målinriktade
samarbete, partnerskap är ett recept för
framgång. Nästa steg handlar om att
skala upp till industriell skala där fossilfri
el och vätgas är det som möjliggör
omställningen till en framtid där det är
möjligt för alla att transportera, producera och leva fossilfritt, säger Andreas
Regnell, strategichef på Vattenfall och
styrelsemedlem i HYBRIT.
– Fokus för HYBRITs tekniska utveckling har varit att bygga upp kompetens
och skapa tekniska förutsättningar för
implementering av en fossilfri process
i en fullskalig produktion. Vi är väldigt
glada över att vi som team kunnat leverera framgångsrika resultat som nått
eller överträffat uppsatta projektmål.
Den kunskap och erfarenhet som vi
utvecklat under projektets gång kommer
nu att inriktas på att fortsätta teknikutvecklingen, i första hand för att stödja
ägarbolagens industrialisering, säger Ulf
Spolander, VD Hybrit Development AB.
35 projekt i tolv länder
Andreas Regnell, strategichef på Vattenfall.
Hybrit Development AB kommer fortsätta att bedriva forskning och utveckling i syfte att stötta industrialiseringen
av tekniken tillsammans med ägarbolagen, däribland att leverera lösningar
till LKAB:s planerade demonstrationsanläggning i Gällivare. Pilotprojektet för
lagring av fossilfri vätgas i Svartöberget i
Luleå fortsätter till 2026.
Pilotanläggningen i Luleå. Foto: Helena Sundberg.
HYBRIT-projektet har tilldelats medel
av EU:s Innovationsfond och av Industriklivet. Det ingår även i det Europeiska IPCEI-projektet Hy2Use (Vätgas),
där totalt 35 projekt i tolv länder ingår
i syfte att stödja snabb omställning och
öka konkurrenskraften för den europeiska industrisektorn.
– Vägen mot nettonollutsläpp inom
industrin kräver satsningar på inno-
vativa och teknikskiftande lösningar.
Där spelar Industriklivet en viktig roll.
Förhoppningen är att kunskapen från de
olika satsningarna ska spridas vidare och
påskynda industrins omställning, säger
Klara Helstad, chef för enheten Hållbar
industri på Energimyndigheten.
Källa: Vattenfall
9
